Nyhetsarkiv

Handläggaren får frågor om en namngiven asylsökande och förklarar att informationen är sekretessbelagd och inte kan lämnas ut. Personen som ställer frågorna blir då hotfull, visar sig ha god kännedom om handläggarens personliga förhållanden och utövar utpressning för att få tillgång till den begärda informationen.

Fallet ovan har stora likheter med verkligheten. Det visar hur främmande länder kartlägger och försöker kontrollera flyktingar som kommer till vårt land för att söka skydd från förföljelse och förtryck.

Olovlig underrättelseverksamhet, vars syfte är att kartlägga och kontrollera regimkritiker i utlandet är tyvärr inte ett undantag, utan utövas regelbundet av utländska totalitära regimer i Sverige. Brottet kallas i dagligt tal för flyktingspionage, men dess integritetskränkande behandling och hotfulla påtryckningar drabbar långt fler än de som fått flyktingstatus.

Flyktingspionage hotar medborgerliga fri- och rättigheter i Sverige.

• De som drabbas kan tillhöra eller sympatisera med politiska oppositionsgrupper, grupper med territoriella anspråk eller religiösa grupper.

• Det kan även handla om enskilda individer som anses uttrycka regimkritik genom en politisk agenda eller ett ställningstagande i en känslig fråga. Personer som har sökt och beviljats skydd i Sverige utsätts för påtryckningar för att avskräcka från oppositionellt engagemang.

• Svenska politiker som uppfattas som kritiska mot en regim får ta emot hot om försämrade bilaterala förbindelser. Främmande makt sprider aktivt propaganda med målsättningen att undergräva oppositionella gruppers anseende hos politiska beslutsfattare och opinionsbildare.

Säkerhetspolisens uppgift är att förebygga och avslöja spioneri och olovlig underrättelseverksamhet. Inom ramen för detta arbete hanteras bland annat flyktingspionage. Sedan 2007 har Säkerhetspolisen än mer fördjupat sitt arbete med att motverka kartläggning av oppositionella i Sverige.

Arbetet innebär bland annat att medvetandegöra individer inom de grupper som främmande stater riktar sin uppmärksamhet mot.

Säkerhetspolisen har kunnat konstatera att personer fotograferas vid demonstrationer, nekas visum för att besöka det forna hemlandet och får hotande telefonsamtal. Det förekommer även att stater i skydd av sina diplomatiska beskickningar bidrar till kartläggningen av sina före detta medborgare och andra personer som bedöms utgöra ett hot mot regimen i hemlandet.

Migrationsverket handlägger årligen tusentals ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige och många av de ärendena innehåller känslig information. De anställda på Migrationsverket har därigenom tillgång till mycket intressanta uppgifter för den som önskar kartlägga personer som anses utgöra ett hot mot regimen i hemlandet.
  
De aktörer som bedriver flyktingspionage lägger ner stora resurser på att få tillgång till sådan information. Migrationsverkets personal riskerar därför att utsättas för påtryckningar.
  
För att stärka skyddet för de som har fått en fristad i vårt land har Migrationsverket och Säkerhetspolisen nu inlett ett fördjupat samarbete. Det syftar till att öka medvetenheten om flyktingspionage hos Migrationsverkets anställda samt till att identifiera och motverka den olovliga underrättelseverksamhet som riktas mot Migrationsverket.
  
Utbildning kommer att erbjudas Migrationsverkets anställda om hur flyktingspionage utövas och hur man kan skydda sig mot det. Den ska ge kunskap om hur personer som är utsända av totalitära stater arbetar för att samla in information om oppositionella och hur detta kan drabba Migrationsverkets personal.

Målet är att säkra rätten för alla att utöva sina medborgerliga fri- och rättigheter i Sverige och säkerställa ett rejält skydd för de som har fått en fristad i vårt land undan från förföljelse och förtryck.

Anders Danielsson, generaldirektör Säkerhetspolisen
Dan Eliasson, generaldirektör Migrationsverket